August och Märta flyttade till torpet Stensnäs med barnen Efraim och Syster Karolina, år 1894. Ungefär ett år senare föds det första barnet i det nya hemmet, Emil. Torpet var avstyckat från Sörgård 2: 1, vilket ägdes av Märtas kusin Erika och Petrus Wedin, halvbror till August.
Torpet var litet och marken backig. Jorden kunde endast föda två kor. Häst var inte att tänka på med den begränsade marken. Skogsytan var liten och dessutom mager. Till bonden skulle torparen betala ett arrende – 10 kr per år -, inte mycket, men även krav på vägunderhåll och arbete med inhägnad ingick i arrendekontraktet. Tidigare ägare hade försörjt sig på skomakeri eller med slakt. August arbetade hårt för att förädla jorden, tog arbete som skogshuggare åt bönder, men det var svårt att försörja en växande familj på torpet. August funderade en tid på att emigrera, åtminstone för en tid, men insåg att han inte kunde lämna Märta ensam med de många barnen. Djurbesättningen bestod av två kor och några getter. Ett viktigt tillskott till matförsörjningn var fisket i fjärden. Barnen fick tidigt lära sig hjälpa till och så snart de hade åldern inne tjäna som piga eller dräng. Äldste sonen Efraim dog på Stensnäs. August och Märta beslutade efter flera års kamp att söka sig något större, vilket år 1916 resulterade i köp av ett hemman i Smedsbyn, Arnäs med en komplicerad flytt.
